Förtydligande om min åsikt om Kennelhosta
Jag har fått lite frågor sedan jag skrev förra inlägget om Kennelhosta och jag tänkte förtydliga här:
- Allt är naturligtvis inte svart eller vitt – det finns en grå värld därute också!
Man måste ju använda sitt sunda förnuft. Om en av mina hundar är sjuk och ingen av dom andra uppvisat minsta sjukdomstendens så kanske jag skulle välja att åka på gemensam träning efter drygt 3 veckor. Då har inkubationstiden som är 4-10 dagar gått med råge! Däremot skulle jag inte tävla för att regeln säger att jag inte FÅR tävla.
- Meningen som finns i reglerna kan man ju lägga tolkningar i och jag tolkar ”vistats tillsammans” som att det gäller hundar som lever tillsammans eller umgås nära. Jag tolkar det inte som att man inte ska få tävla på en månad ifall man tex varit på en tävling där hundar i efterhand insjuknat. Men det är min tolkning.
Men hade jag varit på en tävling där många hundar insjuknat så kanske jag hade varit observant i 10 dagar och kanske undvikit andra hundar då.
- Jag anser inte heller att man ska hålla en hund som varit sjuk isolerad i 6 månader bara för att vissa virus faktiskt kan smitta upp till 6 månader efter sjukdom.
- Och jag tänker inta anmäla till höger och vänster!
Men jag kommer inte att spara på krutet om jag får höra talas om någon som medvetet bryter mot regeln!
Men jag kan berätta om en händelse för flera år sedan på en Agilitytävling när en förare kom med husvagn till tävlingen och parkerade bland alla andra nära tävlingsområdet. Med sig hade hon flera hundar varav en hade kennelhosta – det berättade hon dagen efter hon anlänt när hon var på tävlingsområdet med de andra hundarna. Hon tyckte att det var helt Ok eftersom den sjuka hunden stannade i husvagnen medans de andra tävlade. Kan berätta att det blev VÄLDIGT upprörd stämning och hon tvingades att lämna området med hundar och husvagn och allt……
Khi har i alla fall piggnat på sig – hostan varade inte länge och kanske vi tävlar i Vilhelmina om 3½ vecka – om vi orkar köra 25 mil enkel väg.
Februari 3rd, 2010 at 18:29
Så klart ni orkar
Khi är ju så duktig (och du också förståss) att Vilhelminaborna bara måste få se er in action.
Februari 4th, 2010 at 13:02
Du har så bra åsikter ! Ju mer man lär sig om hunderiet desto mer ödmjuk blir man.
Självklart orkar du köra tur och retur till Vilhelmina. Du går ju på ”Duracel-batterier” (fniss). Jag däremot tycker att det är för långt.
Lycka till !
Ulla-Brith och brudarna